Etikettarkiv: Bygga

Inlägget handlar om att bygga

Klammerstrul

Borttagning av klammer. Tycker det är enklast när epoxin inte är stenhård utan fortfarande lite seg. Det började bra. Att dra ett drag med penseln längs klammern vid limning var smart. Väldigt mycket enklare att komma under klammern med verktyget när den inte badar i epoxi.

När jag var nästan klar började eländet. Flera klammrar gick av och endast små korta stiftändar stack upp. Det har inte hänt förrut. Men jag har ett annat fabrikat på klammer denna gång, måste vara det. Efter lite lirkande och skrapande fick jag upp alla utom två i fören. De satt hårt i plywooden under och ville inte alls lossna.

Efter flera olika fruktlösa försök med tång, stämjärn och värme så fick det bli operation. Först bara att få väck stiftresterna. Vill inte låta de vara kvar och riskera framtida rostbruna fläckar, knepigt att slipa också om de är kvar. Det blev att karva upp så jag kom åt med tång.

Lossade gjorde de till slut, men snyggt blev det inte. Det blev till att ta bort en större bit och lägga i en ny. Vitlim utblandat med slipdamm i sneskarven så blir det nog bra när det slipats till. Åter på banan.

Limning skrov

Då har det limmats. Allt material för plastning är framtaget. Ett bord för det som behövs för kommande plastarbete är riggat. Nya batterier i vågen kom jag ihåg, eländigt när de tar slut när man är mitt uppe i kladdet, tro mig, jag har provat.

Fusklappen för blandning av härdare och epoxi sitter uppe. Den är bra att ha, det där med att räkna är ibland svårt, särskilt om man måste fylla på extra av någon del för att jag hällt i för mycket.

Skyddshandskar och skyddsglasögon på. Jag limmar först med ren epoxi. När det torkat och alla klammer och skruvar är borttagna kommer jag gå över skrovet en gång till. Då med epoxi utblandat med slipdamm för att fylla i där det behövs. Mina tidigare erfarenheter är att det är lätt att fuska med limningen nära relingen så där går jag över med epoxi en extra gång för säkerhets skull.

Jag var skeptisk till dunkarna för epoxi och härdare. Hur tusan ska jag hälla ut delar av gram ur dessa kan man undra. Men med bara lite övning har det tidigare gått förvånansvärt bra. Varken spill eller feldosering hände särskilt ofta på tidigare byggen. Vi får se hur det blir denna gång. Nu är dunkarna fulla och lite rann det efter.

Epoxin arbetas in med pensel, använder också gummiskrapan så merparten av epoxin hamnar i springorna och inte ovanpå – vill inte lägga onödig kraft på att slipa bort sådant som inte borde vara där. För att inte dränka klammern i epoxi drar jag allt eftersom penseln längs klammern. Hoppas det blir lättare att få bort dem när de inte gömmer sig i härdad epoxi.

Det ser lovande ut, spännande att kontrollera när det härdat.

Tänker försöka hålla ordning på epoxiåtgången för varje moment. Denna gång blev det tre blandningar med ca 125g, 140g och 125g. Det räckte precis, inte en droppe över.

Beslut

Efter ett par sommarmånader med många paddelturer här vi lärt oss en hel del om kajakerna jag byggt. Framförallt att min Frej är bättre än hustruns Smart i alla avseenden. Vi har också insett att längre turer över flera dagar kommer det inte bli, dvs kajakerna är aldrig fullt lastade.

Smart är inte dålig på något sätt. Om vi bara paddlar i någorlunda skyddade vatten fungerar den bra. För att känna sig säkrare om något händer på havet så vill jag förse den med skott och luckor. Det satte jag inte dit från början, jag ville bygga så enkelt som möjligt. Luckor och skott går naturligtvis med lite pyssel att få dit i efterhand.

Det andra med vår Smart är att den flyter lite för högt när min fru har den, dvs den blir onödigt vindkänslig för henne. Min Frej som är 4.81 m fungerar bra för henne, men hon är inte särskilt förtjust i den lilla sittbrunnen. Att bara byta kajaker oss emellan är därmed uteslutet.

Så, efter mycket funderande blev det bestämt. Min fru ska få en kortad Frej enligt ritning från Björn Thomasson Design. Den ska bli 4.68 m och den ska ha en stor sittbrunn. Klarlackad så träribborna syns och detaljer i kolfiber. Den ska vara klar till nästa sommar. Punkt.

Jag ska bygga enligt samma princip som de tidigare två, dvs i stort enligt Björn Thomassons byggbeskrivning.