Skrov limmat



Så sakteliga växer skrovet fram. Det behövs tillräckligt med material i vinkeln mellan sida och botten så det går att runda kanten. Ritningen föreslår att man antingen vinklar en ribba eller spacklar epoxihålkäl på insidan. Det gjorde inte jag, istället lät jag sidoribban gå förbi slaget en bit. På insidan limmades en trekantlist.

Sedan hyvlades kanten ner. Det var lite pyssligt att få till rätt rundning i längsled men när det var klart kan bottenribborna läggas ut över slaget och hyvlas till passning.

För att hyvla med rätt lutning för en tajt passning använde jag en styrribba som hjälpte mig luta hyveln i rätt vinkel.

Sedan var det dags för de knepiga ribborna, de som är närmast kölribban. Det är mycket passning med dem, särkilt när det ska finnas pressytor för vitlimmet i för och akter.

Efter ett tag var de på plats och bottenribborna kunde läggas. Bottenribborna är enkla att få dit eftersom de ligger slätt. Det räcker med tejp för att hålla press i ändarna medans limmet torkar. Kanten hyvlas på ett ungefär allt eftersom. Nästan klart:

Den första limtuben, som står upp och ner i bilden ovan, är tom. Den räckte nästan till hela skrovet. Sågjiggen för snedlaskarna syns också, jag skruvade fast den i änden på byggbordet.

De sista ribborna har nu limmats. Här är skrovet från aktern:

Och från fören syns hur skarpt slaget är innan rundning:

Ribborna kommer räcka. Jag har gjort slut på knappt hälften av ribborna nu. Paulownian är lätt att jobba med. Porös, enkel att bryta av, men stark i längsled så det ska nog bli bra. Paulowniaskivorna var stavlimmade, några ribbor var det för dåligt trä i så några få meter ribbor behövde kasseras.

Nu ska det bli slipning och limning av ytterstävar.