Månadsarkiv: december 2018

Luckskålar

När däcket är gjort är det mest plastjobb kvar. Därför gör jag skålarna till luckförsänkningar nu innan jag börjar med träjobbet för däcket. Det ska bli en rund lucka föröver och en stor oval lucka akteröver. Luckor och lucksarger köper jag färdiga.

Formarna som jag gjorde till förra bygget hade jag sparat. De var i hyfsat skick. Den gamla tejpen hade bubblat sig och fick tas bort. Lite skador reparerades med spackel. Här är de fixade:

Jag gör som visas på Johansson Kajak. Dvs formar tillverkas av 50 mm xps-plast från bygghandeln. Ca 45 grader vinkel på kanten är bra, och precis så stor bottenyta att lucksargen får plats. Jag tejpar formarna med tunn packtejp så det går att bräcka loss skålarna sedan. Tre lager glas och två lager kolfiber lägger jag, börjar och slutar med glas. Det räcker. Kolfiber för att det är snyggt, två lager behövs så det blir tätt. När de senare sätts fast kommer ett lager glas ovanifrån och två lager glas underifrån, det blir superstadigt då. Här är den stora ovala gjord och den runda formen är tejpad och klar:

Det blir visserligen kanter och lite veck av packtejpen. Men det är så små nivåskillnader att dessa enkelt kan fyllas i och slipas bort. Däremot, vanlig maskeringstejp bör man undvika eftersom den är oftast är tjockare och innebär ett betydande efterarbete för att få en bra yta (jag har provat). Så här ser det ut när skålen bräckts loss. Man ser tydligt var tejpkanterna varit och var tejpen veckat sig:

Jag bräcker loss skålarna när de härdat ett knappt dygn. Man får vara försiktig, det är ganska mjukt. Sedan klipper jag rent kanterna. Nu får de ligga och härda färdigt i lugn och ro medans jag bygger däcket.

Till skålen för den runda luckan med diameter 24 cm gick det åt 150 g epoxi. 220 g epoxi behövdes till den större skålen för oval lucka 44 x 26 cm. Här är det ingen ide att snåla med epoxin. Överskottet är bara att dra ut över kanten. Gummiskrapan går faktiskt rätt bra att använda om väven inte är uppklippt i det blivande luckhålet, dvs det finns tillräckligt som håller emot.

Sittbrunnsdummy

Nu har jag funderat färdigt. Det blev en variant med en sittbrunnsdummy som hjälp för att få ribborna på plats. Jag fällde ner dummyn i spantmallarna så den hamnade i rätt höjd i framkant. I bakkant kom den lite under men det gör inget. Det kan till och med vara en fördel att kunna lägga upp ribborna från akterdäck en bit.
När dummyn var inmätt och fastsatt tog jag loss den igen och sågade bort 15 mm runt om. På så sätt behöver jag inte passa ribborna noga men har ändå en referens för ribborna. Jag kan också häfta och skruva närmast dummyn om det behövs utan att lämna spår när allt är klart. Ringen som sågades bort sparar jag som hjälp när jag ska rita ut sittbrunnskanten för rensågning. Här ligger ringen runt dummyn:

När det var klart med förberedelserna för sittbrunnen kunde jag inte låta bli att plocka fram korslasern. Ville försäkra mig om att allt är rakt, och det ser lite fräckt ut.

Rakt var det. Nu är allt klart för däcksbygge men det blir en liten paus först. Veckan före jul finns en hel del annat viktigt att göra.

Förberedelse däcksbygge

Dagen efter laminering av insidan hade det härdat såpass att relingskanterna kunde skäras rent och skarvar sicklas jämna. Lamineringen blev bra. Inga luftbubblor vad jag kan se nu, men de brukar visa sig vid andra epoxistrykningen har jag märkt. Stävarna blev över förväntan. Bara lite för mycket epoxi i aktern. Det är svårt att med pensel få lagom med epoxi längst in. Flera lager glasfiber och för trångt för gummiskrapan, men bättre lite för mycket än för lite, i alla fall där. Här är aktern, glasfibern gled lite och täcker knappt kanten, det får jag fixa sedan:

Sedan fick det härda ett dygn till innan ytan slipades för hand med kloss. Jag slipade också av översida relingskanten så den är plan och i våg. Slipbrädan med korn 40 fungerar bra till detta. Det blir bättre passning till första däcksribban då.

Därefter torkat rent och lagt ett andra och därmed sista lager epoxi. 100 g epoxi gjorde jag iordning och det räckte precis. Det är inte mycket att ta kort på med så här blev det:

Idag har jag gjort iordning spantmallarna, sågat och slipat översidan så nu har de däcksform. Min nybyggda bandsåg kom väl till pass. Mycket enklare att såga med den än med en sticksåg.

Slipning med fast monterad bandslip:

Styrhålen jag tidigare gjort i skrovet borrades upp, kanter tejpades och mallarna skruvades fast i skrovet. Denna gång tejpade jag på en plastkjol så jag slipper rinn på skrovet. Satsade på en bättre tejp till relingskanten också, den kommer ju sitta ett bra tag (det visade sig senare att denna tejp inte heller är att lita på, se Tejptrubbel). Billighetstejpen jag använde förra gången fick skrapas bort. Det vill jag helst slippa göra igen.

Jag har gjort en sittbrunnsmall i spånskiva. Här tog det stopp för ikväll, behöver tänka till hur jag vill göra. Ska jag passa ribbor mot mallens kant, eller ska jag köra på känn och såga ut hålet senare?

Insida fortsättning

De små springorna som var kvar mellan innerstävar och skrov har fyllts med träkilar och epoxi blandad med sågspån så det fyller bra. Här gick det säkert åt 30 g epoxi.

Jag upptäckte att skrovet ville dra ihop sig någon centimeter. Så när det var dags för grundstrykning insida gjorde jag några distanspinnar som håller ut skrovet. Jag tänker att om skrovet har rätt form vid grundstrykning och laminering kommer det bara bli bra sedan. Till denna grundstrykning gick det åt 90 g epoxi. Lite mer än till utsidan. Men det är svårare att dra epoxin riktigt tunt på insidan, och det var några fler springor att fylla.

Därefter var det lite syslöjd igen. Att klippa glasfiber är pyssligt. Jag har provat flera olika saxar men inte hittat någon i lådorna som är riktigt bra.

På förra bygget la jag en längre bit glasfiber på den bit kajaken är relativt bred. Det funkade bra så jag gör likadant på denna. På så sätt slipper jag i alla fall en skarv. I för och akter blir det en meterlång bit och sedan småbitar det allra sista. Jag lägger de stora bitarna på plats och viker undan i för och akter. På så sätt är allt redo när epoxin ska på.

Sedan var det dags för laminering. Insidan är svårare än utsidan. Det är alltför lätt att trycka lite väl hårt med gummiskrapan så man drar i väven och får en luftbubbla med expressfart. Denna gång kom jag ihåg att räkna fram, och markera, var sittbrunnen hamnar och sitsen ska sluta. Detta så förstärkningen i sittbrunnen hamnar rätt, framför och inte under sitsen. Om man tittar noga syns förstärkningen i bilden.

Insida för och akter blev bra. Behövde ingen förtjockad epoxi alls. Ja la väv fram till stävarna, en bit längs stäven (klippt på diagonalen redan första gången) och en bit på varje sida så alla skarvar överlappar. Här är fören:

När allt var klart satte jag i några distanspinnar så det härdar i rätt storlek. Epoxiåtgång för detta moment blev 4x140g plus 50 g till stävarna. Jag fick kassera en mindre mängd för jag planerade lite dåligt och behövde ta en paus.

Insida skrov

Efter andra epoxistrykningen på skrovet är det dags för insidan. Men för att inte skjuta en massa slipjobb framför mig fick det bli lite slip och en del sickling utsida först.

Sedan var det dags att vända skrovet. Från förra bygget hade jag sparat några vaggor. Spännband hängdes upp och lite skyddsplast att klä vaggorna med letades fram.

Men innan jag började ta loss spantmallarna kom jag ihåg att göra styrhål, det gjorde jag även till förra bygget. Mallarna ska ju tillbaka senare för däcksbygget. Det var ett elände att passa in dem på mitt första bygge så lite hjälp är på sin plats. Jag borrade med 2 mm borr styrhål för den skruv jag ska använda att fixera mallarna med.

Sedan var det bara att skruva loss spanten och lirka bort dem. Alla utom spantmall 1 och 12, de sitter fast i stävarna med en liten skruv så de fick följa med upp.

Tiden jag la på hyvling av ribbornas kanter betalade sig. Det är ganska tätt och slätt även på insidan.

Tyvärr stog jag och tittade lite för länge på innerstävarna. Jag hade tänkt låta de vara kvar. Men när jag såg de skarpa vinklarna och djupa dalarna blev jag påmind om hur svårt det är att få till glasfibern där. Det ville gärna bli luftbubblor och massa förtjockad epoxi på förra bygget. Så bort med en del av innerstävarna blev beslutet. Det är trångt och svårt att komma åt men en 15 mm cyliderborr i borrmaskinen och stadig hand tog bort det mesta. Finlir med handkraft snyggar till det sista. Kvar blir yttersta biten, men där ska det bli genomgående stävhål så det är bara bra att lite är kvar. Här är det fören som snyggas till:

Sedan blev det slipning och sickling, sickling och sickling. Började med excenterslipen med korn 40 för att jämna till och få bort skarpa kanter och epoxibulor från klammerhålen som gör att sickeln fastnar. Därefter runda sickeln för att få det jämt. Bandslipen låter jag bli nu, det är alltför lätt att göra djupa sliprepor på insidan.

En hel den träull blev det, och ömma fingrar på köpet. Mina kontorshänder är inte riktigt vana att arbeta så intensivt med en sickel. Ett handtag till sickeln vore bra men då tappar man kanske känslan. Vi får se om det blir något prov av det till däcket.

Längst ut i stävarna kommer man inte åt med sickeln så där fick det bli skrapning med ett skåljärn istället. Det fungerade bra, slätt blev det men superfinnish blir det inte med den.

För att få någorlunda bekväm arbetsställning när jag sicklar sidorna hänger jag skrovet lite på sned.

När jag var nöjd med sicklingen blev det ett varv med 120-papper i excenterslipen, särskilt runt blivande sittbrunn. Sedan fick det vara bra.

I veckan som kommer ska det bli grundning insida samt träkilar och sågspånsblandad epoxi för att fylla det sista i stävarna.